måndag, juni 30, 2008

landstingsfråga

Hej alla ni allvetande SARS-läsare.
Jag tänkte för en gångs skull gå till doktorn och kolla upp en grej med min kropp. Icke-akut alltså. Det jag klurar på är om man då måste gå till doktorn i det landsting där man är skriven eller om man kan gå var som helst? Å om man får det, blir det dyrare att gå till doktorn i annat landsting än där man är skriven? Vet ni? För att vara så sjukdomsintresserad som jag är så vetjag nämligen skrämmande lite om hur sjukvården faktiskt funkar.
Tacksam för svar
/Eventuellt sjuk stenbock

fredag, juni 27, 2008

dilemma

medicineringen bör avbrytas på grund utav överkänslighet. min husläkare är på semester och kan således inte skriva ut ny medicin åt mig. funderar på att stå ut med biverkningarna men vet inte vilket som är värst: att det gör ont av infektionen eller att jag får utslag och klåda. trött på det här, vill bli frisk en gång för alla.

måndag, juni 23, 2008

tredje gången gillt

mitt liv präglas av siffran tre just nu. det här blir till exempel mitt tredje inlägg på raken som handlar om urinvägsinfektion (tror jag). samt som det är tredje gången på kort tid som jag har det.

jag kan berätta för alla som undrar att tranbärsjuice och citronvatten är en MYT! det finns inga som helst vetenskapliga bevis på att det fungerar. eller visst, vissa kanske blir hjälpta för att de dricker absurda mängder och på så sätt lurar ur bakterierna ur blåsan. mig hjälper det då inte, och jag har druckit tills jag vill kräkas.

jag var väl bra i kanske en vecka och sedan kom besvären igen. nu har jag gått i två-tre veckor utan att göra något emot det. jag har rannsakat internet på information men jag får inte fram något jag inte redan vet. jag gör ju inga fel! jag torkar mig rätt, kissar rätt, dricker mycket, har inte sex. jag tror inte det kan vara en könssjukdom och jag tror heller inte att jag har ett defekt urinrör.

men ändå, trots alla mina ihärdiga försök så känner jag av den konstanta svedan, trängningarna och ryggvärken. det värsta är att ju mer jag tänker på det, desto mer orolig blir jag och desto mer känner jag av den.

egentligen borde jag skrivit det här inlägget igår när jag var jättelåg och jättetrött men jag vill ändå citera något så jävla äckligt som jag läste på alternativ.nu i jakt på botemedel:
Rädsla ligger till grund för att utveckla uvi, om man löser upp rädslan (kan ligga bortom dagsmedvetande) och sätter in rätt naturmedicin så drar eländet bort.
Kvinnor som är känsligare (generellt sett) än män känslomässigt och i sitt nervsystem blir därmed lättast drabbade av denna åkomma.

behöver jag säga att det är en man som skrivit inlägget?
behöver jag säga att det är så jävla frustrerande att det verkar vara så enkelt att avfärda urinvägsinfektioner och skriva ut medicin på måfå?